arga tankar

det kan omöjligen enbart vara jag som känner såhär?
Andra mammor kanske känner med mig? medans ickemammor inte ens tänker såhär?
Jag tycker att det är jobbigt att se på program som 16&pregnent, teen mom, unga mödrar, livet på bb osvosv.
Men ändå så kan jag inte slita mig från dom!
Jag kan sitta och se på ett av ovan nämnda program och bli så fruktansvärt förbannad och irriterad men ändå så sitter jag där när nästa program visas!
Det är inte bara tvprogram jag reagerar på utan "mamma och gravid" bloggar i övrigt! Jag drar inte alla över en kam, absolut inte!
Men jag blir så fruktansvärt förbannad när dessa mammor kallas sina barn för dåliga sker och uttrycker att de är såååå jobbiga!
Såg nyss på ett program där mamman kallade sin dotter för konsekvenserna man får ta.
Ja visst, barn får man om man har sex oskyddat men sen när man väl är gravid så har man ett antal val!
Vissa är stenhårt emot abborter, andra inte men gå inte och bli gravid, föd barnet och sedan kalla det för misstag!

Och visst att vissa barn kanske är jobbigare än andra men hur fan kan mammorna i dagsläget puscha på varandra att fritt uttrycka sig om sin irritation över sitt barn!
Mammor i dagsläget puschar varandra att säga sanningen och att inte hålla den inne, de syftar då på att barn är jobbiga, vissa har till och emd skrivit eller sagt att de vid vissa tillfällen fått lust att kasta ut sitt skrikande barn. Fine bli irriterad men ärligt, helt ärligt nu, kan man som mamma ens tänka så?!?!!!
Det gör mig så arg så det finns inte ord.

Jag har ALDRIG ALDRIG ALDRIG någonsin ens kunnat tänka något sådant.
Visst jag kanske har fått en ängel till dotter men ändå. jag kan aldrig någonsin tänka mig att hur mycekt hon än skulle kunna skrika och grina så skulle jag kunna slänga iväg ett uttryck som "just nu skulle jag vilja styrypa min unge'" Fyfan för er mammor som gör det, er skulle jag bokstavligt talat kunna spotta i ansiktet!

Ett barn är det värdefullaste man har, det vackraste som finns!
Ett barn är det dyrbaraste och underbaraste som man någonsin kan åstadkomma!
Ta vara på tiden med ditt barn för en dag blir han eller hon stor och behöver inte dig lika mycket!

Om din unge skriker så du håller på att tappa öronen så vill han eller hon antagligen någonting, mat, blöja, magont vad fan som hellst.
Stå ut, det varar inte föralltid!

Sen kan jag av näras erfarenheter säga att om du som förälder fuckar up, så finns det inristat hos barnet för resten av livet!

skulle kunna skriva mer, men jag ringer mamma istället!
Hörs!